Det trodde jag inte

22 november sprang jag tillsammans med pappa Tunnelrun. 
De var en lördag, torsdagen före hade jag äntligen sökt upp en sjukgymnast för att kolla upp den där hälen/foten som ömmat till och från i månader (så dumt ja vet.. Man ska ta tag i skador direkt!!)
Jag kände ju de på mig.. Löpvila. 
Jag sköt på de och vi bestämde att jag skulle börja både löpvila och rehab övningar följande måndag. 
Efter tre veckor skulle jag tillbaka, och kanske få springa igen. 

Oh well, än har jag inte fått springa och som jag saknar de! 
Roligtvis är en stor bov i att det inte sker så mycket förbättring att jag går otroligt mycket på jobbet. Jag märker ingen skillnad av att inte springa så därför har jag tänkt att jag lika väl kan springa. 
Det tycker inte min sjukgymnast - och jag väljer att lyssna. 
Allt som belastar extra försöker jag undvika, det innebär även att många gruppträningspass går bort (hopp = big no no) 

Såhär ska de helst se ut. Varje dag. 
Jag måste skärpa mig och verkligen göra alla övningar - alla dagar. 
Det är inte roligt och de tar tid, men vill jag springa är det dags att skärpa sig! 

Så det var dagens, nu vet ni varför jag inte springer just nu. Men de här hänger ihop med mitt 2015 
Att tag tag i saker, få gjort och rensa! 
Allmänt, Löpning | fot, löpning, rehab, skadad | | Kommentera |

Tunnelrun

Några dagar har gått, men någon kanske är nyfiken på hur jag upplevde Tunnelrun. 
Som sagt utan klocka (och musik) så var målet att springa ett ganska så behagligt lopp. Och vet ni vad? Jag lyckades! 

Påväg ner mot starten 

Jag drog på lite i nedförsbackarna och tog de ganska så rejält lugnt i uppförsbackarna - dom plana sträckorna va ganska så få men där körde jag på helt okej också. Utan klocka och puls men jag känner kroppen ganska så bra och får jag gissa låg jag runt 80%   
För mig innebär det att det är jobbigt och flåsigt men benen är helt och hållet med mig utan att känna av någon mjölksyra. 

Loppet va häftigt! Alla västar som bitvis blev upplysta med neon, andra med reflexer och på andra ställen pumpade musik av olika sorter. Backarna var inte alls så tuffa som jag trott, snarare långa men inte alls så branta. 
Kilometrarna tickade på, vid 5 km sprang man cirka 200 m utomhus. Otroligt skönt eftersom det vart varmare än jag trott (och arrangörerna sagt).  
Ljuseffekterna plussade helt klart på upplevelsen

Här är vi ca 2 km ifrån mål om jag minns rätt. Det var som sagt varmt i tunnlarna och jag hade kunnat skippa både extra tröjan och buffen på huvudet. Så tror aldrig jag svettas så mycket på ett lopp, kanske mest för att ingen vind förskönande känslan;)

Gick i mål utan att veta någon tid.. Vilket tog lite emot. Hoppades ändå att jag klarat mig under timmen och kände på mig att jag låg där omkring. 

Här mot en vägg på Scnadics golv (inte roligaste hotellet, men helt klart bra val att ha 500 m till starten! Frös varken innan eller efter) rotade jag fram medaljen (som man fick i en påse, tillsammans med lite reklam) lyckades jag även hitta min tid. Och med några sekunder marginal var jag under timmen -:) 

Och nu kan man påpeka att jag ju sprang på en bra känsla och tiden inte var de viktiga. Helt rätt, men ändå under timmen kändes extra bra ;)
Löpning, Tävling | 10 k, 10 km, lopp, löpning, tunnelrun, tunnelrun Stockholm 2014, tävling | | Kommentera |

Tunnelrun

Halloj! 

Igår åkte vi upp till Stockholm och idag ska vi springa Tunnelrun. Vi anmälde oss för evighetersedan vilket gör att vi startar redan i grupp två. (Lite skönt eftersom vi senare i eftermiddag ska åka hem igen)
Eftersom inte gps klockor fungerar i tunnlarna så lämnade jag min hemma.. Och insåg först igår kväll att jag nu inte heller kommer kunna kolla pulsen. Så det blir verkligen så som jag sagt, ett kul lopp och ingen direkt tidspress. 

Frukosten är uppäten och nu tar vi de lite lugnt med en kopp kaffe på rummet 

Västen ligger redo 


42 000 anmälda, det här blir en häftig upplevelse! 
Upp