Göteborgsvarvet 2014

Jag har funderat på hur jag ska formulera mitt inlägg. 
Varvet 2014 blev en tung historia, och jag fick kämpa från andra kilometern. Det flytet jag hade på Vårruset tidigare i veckan va som bortblåst och istället stack pulsen direkt och utan att de syntes på kilometer tiden. 
21 kilometer, 19 av dom fick jag använda pannbenet. 
I mål kom jag, fyra minuter snabbare än min tid för två år sen (som va mitt gamla snabbaste varv), jag slet och jag kämpade. 
5 minuter efter att ja hade gått i mål kändes kroppen okej, pulsen hade gått ner och medaljen hängde runt halsen. 
Så frustrerande, jag som kämpat och så känns de som ingenting direkt efter! 


Så varför är känslan att jag inte är nöjd? För jag läser vad jag själv skriver och jag vet att jag ska vara nöjd. 
Jag är besviken på känslan, att flytet inte fanns där. 
Trots den känslan och med mindre löpträning än något annat år och ändå så kapar jag tid. 
Jag har efter några dagar landat och jag är nöjd. Det kommer nog ta några dagar till innan känslan sitter hela vägen, men jag gav allt kroppen hade i lördags och jag gav inte upp! 

Mina förutsättningar, min kropp och min medalj. Nu laddar jag om, Stockholm maraton om knappt två veckor! 
Löpning | Göteborgsvarvet, förutsättningar, ge aldrig upp, lopp. löpning | |
#1 - - Nickas:

Bra jobbat. Hade också det jätte tungt. Tror att det var värmen, men det kanske inte du har ont av? Lycka till i Stockholm. Det kommer gå super. :-)

Svar: Jag tror också på värmen. Insåg förra året att jag inte alls fungerar i värmen , så är tacksam att det verkar bli 16 grader och moln i Sthlm!
Tack:)
Milla

Upp