Kroppen
Jag hade bestämt med Pappa att vi skulle springa tillsammans idag.
Regnet har öst ner hela dagen, och ja va i ärlighetensnamn sådär sugen på att ge mig ut..
Men ja vet att pappa inte bryr sig om vädret, så bara att åka dit.
Pappa följer ett program för att klara milen på timmen.
Idag skulle ja hjälpa honom att klara tre stycken 2 km i 6 fart.
Jag är ju en ganska så långsam löpare och att ja ska farthålla för någon annan händer egentligen inte, så de här skulle blir kul. Men lite svårt, skulle de visa sig.
Ja va nog inte grym som farthållare, och farten i sig va snäppet för snabb för Pappa.
Men de ja egentligen ville komma fram till va den sköna känslan ja fick.
Det är ett knappt år sen jag själv klarade milen på under timme (och jag tror ja skulle ligga runt 57 om ja maxade idag)
Idag va jag aldrig trött när vi sprang, då låg vi strax över 6 tempo under 2 km intervallerna.
Pulshöjningen som skedde va idiot spurten med syrran sista 100 meterna:)
Kroppen är fantastisk!
Färgglada ligan med sina skor
